Ofrivillig symbol?

Det är klart att det går att generalisera. Ser man i stort så finns det ofta vissa mönster. Men ändå: de flesta människor vill väl bli sedda för de personer de är? Och det är så mycket svårare när andra från början har bestämt att de vet precis hur du är utifrån en enda egenskap hos dig.

Att vara adopterad är en del av det jag är. Det har säkert satt spår i min personlighet men att vara adopterad är inte det enda jag är och adoptionen kan ju rimligtvis inte vara det enda som har haft påverkan för att göra mig till den person jag är. Då känns det ganska störande när alla svårigheter och tillkortakommanden tvärsäkert ska härledas till att jag är adopterad. Eller att få uppräknat för mig alla problem som en del människor tvärsäkert säger sig veta att adopterade får.

När människor är snabba att lägga skulden på alla svårigheter i livet på att jag är adopterad så känns det också som att jag har mindre utrymme än de som växt upp med sina biologiska föräldrar att få ha nojor och trauman, för det som är jobbigt och svårt bli då inte bara något som är mina personliga problem utan det blir som en bekräftelse på att hela företeelsen adoption är något negativt. En bekräftelse för alla de som minsann vet hur det är. Och det går liksom inte att säga emot, för det går ju inte att bevisa att de har fel. Det har hänt att det känns som att kraven på mig som adopterad blir mycket högre när det gäller att vara en hel och harmonisk människa. Och varför ska det vara så? Jag tycker inte att jag som adopterad ska behöva vara mer glad och problemfri än andra människor för att inte svärta ner allt vad adoption heter.